Klädmodet
Klädmodet under renässansen har en typisk karaktär och liksom under medeltiden hänger det lite samman med arkitekturen, i det här fallet syns det mest i mannens klädsel. Det ska vara brett och vågrätt.
Modet under den här tiden påverkades också av att penningmarknaden gjorde det möjligt att köpa olika slags tyg; siden, sammet, damast (mönstrat siden- sammet blankt/matt). Man kunde få tyger i rött, orange, grönt, blått o.s.v. och med guld och silvertrådar.
Männens byxor skulle vara åtsittande nedtill så att benens vadmuskler syntes. (Det såg nästan ut som strumpbyxor eller tights). De skulle ha breda axlar med "epåletter" som förstärkte intrycket av just axlarnas bredd. Man skulle ha pluderhosor = pösbyxor och blygdkapsel. Männen hade ofta en flätad hårpiska (cadenette) som hängde fram över axeln.
´
Henrik VIII Robert Dudley
Männens skor hade ofta en bred fot, anknäbb. I t.ex.. Venedig hade vissa av kvinnorna "styltskor" s.k. chopines, som kunde vara extremt höga (de högsta bevarade är ca. 60 cm). För att kunna gå var de tvungna att ha någon att hålla i, (därav, säger vissa, kommer traditionen att herrarna leder damerna till bordet).
Chopines
Kvinnornas klädsel bestod av kjolar som hängde över ställningar i lager på lager. Dräkten blev som en bur. I början av 1500-talet fick klänningarna en djup urringning, dekolletage, och midjan snörptes åt för att höja bysten. Efter 1520 täcks dekolletaget mer och mer av spets och kragar.
Elizabeth I (13 år) Elizabeth I (vuxen)
Kvinnornas hår täcktes ofta med hättor och man var väldigt frikostig med smink, oftast mindre hälsosamt sådant som kunde sitta på i flera dagar utan att man tvättade bort det. Istället skrapade man bort det värsta och sminkade över med nytt!
