Måleri
Det nya i måleriet är bl.a. att människorna framstår som individer av kött och blod, att människorna som avbildas visar olika känslor eller uttryck. Porträttmåleri blir vanligare och ofta avbildade man personerna i profil. Dessutom börjar målningarna få en realistisk landskapsteckning. Man började använda oljefärg vilket gjorde att man kunde arbeta under en längre tid med en målning eftersom man nu fick en färg som torkade långsamt och som man kunde lägga på i tunna eller tjocka lager. Möjligheterna med att få fram detaljer, fler nyanser, ljus och skugga ökade.
Vi uppfattar verkligheten som tredimensionell, men en bild år bunden till två dimensioner. Hur ska man få fram det? Brunelleschi ( som nämndes tidigare i texten) kom på 1410-talet på, att om man låter alla linjer, som i verkligheten är räta och parallella, stråla samman till en punkt i bilden, flyktpunkten, så får man en illusion av djup. Detta kallas för centralperspektivet. En av de första konstnärer som tillämpade detta var Masaccio.
Masaccio, treenigheten
Florens i Italien blev ett centrum för måleriet. Där fanns en familj som hade mycket stort inflytande, Medici under 1400-talet. Lorenzo di Medici beskyddade många av sin tids största konstnärer t.ex. Sandro Botticelli och
Michelangelo Buonarotti. Botticellis motiv var ofta influerade av den grekiska/romerska mytologin. T.ex. Venus födelse och Våren.
Botticelli, Våren Venus födelse
Ett av Michelangelos mest berömda verk är taket i Sixtinska kapellet som det tog honom ungefär 4 år att måla samt "Den yttersta dagen" även den i Sixtinska palatset.
Michelangelo. Sixtinska kapellet
En annan framstående italienare var Leonardo da Vinci. Förutom att vara en framstående konstnär var han också naturvetare och ingenjör. Han ritade modeller av an flygmaskin, cykel och u-båt. Han studerade människans anatomi o.s.v. I många avseenden var han långt före sin tid.
Leonard da Vinci , självporträtt "Den moderna människan proportioner"
Norr om Alperna fanns också flera stora målare. I Nederländerna levde t.ex. Jan van Eyck och Peter Breugel och i Tyskland Albrecht Dürer.
Peter Breugel , ordspråk 
Albrecht Dürer, självporträtt Händer
