Barockmusik
Barockmusik brukar man oftast kalla den musik som skrevs mellan 1600 och 1750. Musiken blev mer homofon d.v.s. den består ofta av en melodistämma med ett ackompanjemang. Den har en mycket stor ackordharmonik och är rik på ornament - utsmyckningar (drillar o.s.v.) precis som möblerna och måleri under den här epoken. Kännetecknande är också att musiken inte använder pausen d.v.s. tystnaden som en del av kompositionsformen. Utan musiken "håller på" utan stopp, fram tills det är slut.
cembaloEtt tidstypiskt instrumenten var t.ex. cembalo, ett tangentinstrument som är en föregångare till pianot. Dessutom användes träblåsinstrument, bleckblåsinstrument och stråkinstrument, men de var lite annorlunda mot hur de är idag. Just stråkinstrumenten från den här tiden har en speciell historia. I Italien, i Cremona, levde två av historiens mest kända och skickliga stråkinstrumentbyggare: Antonio Stradivarius och Giuseppe Guarneri. Deras instrument är mycket eftertraktade i dag och har ett otroligt värde. Man får betala många miljoner för en fiol byggd av någon av dessa män.
De kompositionsformer som utvecklades under den här perioden var bl.a. fugan som är en komplicerad form av kanon kan man säga. D.v.s. ett tema (en stämma) presenteras och "härmas" sedan i två till fyra andra stämmor. Andra kompositionsformer är den s.k. Concert Grosso som är en solokonsert d.v.s. ett orkesterstycke med en eller flera soloinstrument.
Under barocken växte även operan fram. Man började redan under 1500-talet i Florens experimentera på olika sätt med att sammanföra musik, sång och drama. Man brukar räkna Orfeo av Claudio Monteverdi som det första riktiga mästerverket inom denna genre. Det säger sig ju självt att i denna nya konstform behövdes verkligen ett stort känslomässigt uttryck för att kunna följa och stödja en intressant handling. I England var Henry Purcell en framstående kompositör som skrev operan Dido och Aeneas (1689). Till att börja med var operan an angelägenhet för de rika men snart växte intresset för den nya konstformen och även andra medborgare fick möjlighet att ta del av detta eftersom fler och fler operahus byggdes. De kvinnliga rollerna i dessa operor sjöngs av män (kastrater) eller pojkar, kvinnor fick inte medverka. Däremot fick kvinnor nu sjunga i den kyrkliga musiken och givetvis i den profana musiken.
Inom kyrkomusiken fanns det också en sorts musikdrama som kallas oratorier. Det är baserat på en religiös text och framförs inte sceniskt. George Friederich Händel skrev många oratorier.
J.S. Bach G.F. Händel
C. Monteverdi A. Vivaldi
Passioner är en typ av oratorier som handlar om Jesu lidande. Johann Sebastian Bach skrev passioner. Han skrev också en otrolig mängd musik för både orkester och olika soloinstrument bl.a. orgel och man kan säga att detta är orgelns guldålder. Nu för tiden är Bach en av de mest kända tonsättarna inom genren "klassisk" musik, men under sin livstid var han mest känd som skicklig organist.
En annan känd kompositör är Antonio Vivaldi från Italien som skrev en enorm samling stycken för orkester och soloinstrument, bl.a. De fyra årstiderna som är välbekanta för många.
Här kan du läsa lite om kvinnliga kompositörer under barocken (OBS på engleska)
http://www.leonarda.com/composers-LE/comp346.html
Några musiklänkar. Först Bach, Johannespassionen med en kille i 14-årsåldern som solist.
http://www.youtube.com/watch?v=K_QAoanXntw
Seda Toccatan ur Toccat och Fuga för orgel, som vi har lyssanat på.
http://www.youtube.com/watch?v=ciWSakZCq_o
Vivaldi, lite ur "Årstiderna"
http://www.youtube.com/watch?v=fV-yPqCd8yw
http://www.youtube.com/watch?v=HyjcV1AHlDg
