sturegymnasietkulturhistoria

 Petersplatsen i Rom (Bernini)

Kontrasterna mellan ljus och skugga är något som arkitekterna utnyttjade. De tog över de antika byggnadselementen från renässansen, kolonner, kapitäl o.s.v.  men använde dem på ett friare och djärvare sätt. Under barocken anlades stora trädgårdar/parker i anslutning till de enorma slott som byggdes under perioden. De utgör en del av en helhet vars syfte bl.a. var som tidigare nämnts propaganda och att visa kungars makt etc. En av de mest kända och betydande arkitekterna under barocken var Giovanni Lorenzo Bernini som även var en framstående skulptör. Många byggnader under barocken fick storslagna utsmyckningar i form av bl.a. skulpturer och man strävade efter att få arkitekturen och skulpturerna att smälta samman. Skulpturerna under barocken är dramatiska med spända muskler och de är fångade i ögonblick av rörelse.

                    
Bernini (den heliga Teresas extas)


Slottet Versailles

Ludvig XIV kom till makten 1660. Han ville bygga ett slott nära Paris men bort från de oroligheter som pågick i där. Han ville ha en plats där han kunde organisera och helt styra en fransk regering omkring sin egen person. Han bosatte sig i vad som varit ett mindre jaktslott och beslutade att bygga om det.

1678 övertog byggdes Spegelsalen, kapellet och de två flyglarna. Den 1682 flyttade Ludvig XIV in i palatset. Möblerna togs från kungens egen finansminister Nicolas Fouquet och hans slott Vaux-le-Vicomte. Ludvig XIV tvingade (i stort sett) Frankrikes adel att bosätta sig inom slottsområdet och som mest bodde över 30 000 personer personer där (inte medräknat tjänstefolket).

Förutom att slottet i sig är praktfullt och imponerande anlades en slottspark (också den inspirerad av Vaux-le-Vicomte) som nog är en av de mest berömda slottsparker i världen. Det sättet som trädgården anlades på är det som kommit att kallas Franska Barockträdgård där symmetri, och kontraster är två viktiga ingridienser. Karakteristiskt är även vattenkonst, fontäner, skulpturer, labyrinter mm.

Slottsträdgården

•-         La pelouse = sluttningen (gräsmattan)

•-         Bosquet  = den lilla skogen, lund, dunge, berså

•-         Parterre = plantering på platt mark bestående av rabatter inramade av sten
           eller hårt klippta buskar med grusgångar i konstfulla och symmetriska formationer

          
Versailles (slottet)                  Spegelsalen

         
Parken



      
Vaux-le-Vicomte

Här är länkar till hemsidor na för dessa två slott

http://www.chateauversailles.fr/en/

http://www.vaux-le-vicomte.com/

Eftersom kyrkan hade återfått en del av sin gamla auktoritet, i synnerhet i den katolska världen, passade barockkonstens starka uttryck, dess känslosvall och propagandistiska karaktär, väl dess syften. Även furstar och kungar såg möjligheterna att använda konsten i propagandasyften: förhärligande och ståtliga porträtt, magnifika statyer och stora slott. Kort sagt, kulturen användes för att manifestera makten och härligheten. I republiken Holland såg det lite annorlunda ut eftersom det var borgarklassen som bar kulturen.

Barockens uttryckssätt blev kan man säga en reaktion på renässansens. Om renässansens konst, musik o.s.v. var jämn och sparsamt utsmyckad blev barockens dess motsats.

1543 kom Nicolaus Copernicus verk "sex böcker om de himmelska kretsloppen". Detta omkullkastades den gamla världsbilden, med jorden som centrum. Han sa att solen är universums centrum. Galileo Galilei vidareutvecklade denna nya världsbild. Han kom i konflikt med den katolska kyrkan och han tvingades avsäga sig sina åsikter och förbjöds att yttra sig offentligt.

                                      
Nicolaus Copernicus                                     Galileo Galilei

Den nya världsbilden fick draghjälp av en riktning inom filosofin, empirism = att kritiskt iaktta välden och att pröva samma experiment flera gånger och bilda sig en uppfattning av de resultat man får, inte att okritiskt acceptera det som står i bibeln. En av de främsta med denna ståndpunkt var engelsmannen Francis Bacon som ansåg att religion och vetenskap inte skulle blandas.

                                                          
Francis Bacon                                               Isaac Newton

Isaac Newton använde sig av empiriska experiment men förstod att det inte enbart går att blida sig en världsuppfattning på det, utan att de reslutat man får fram måste systematiseras för att skapa en helhetsbild.

Filosofi

I Nederländerna levde en judisk filosof, Spinoza, Eftersom han hade "turen" att leva just i Nederländerna blev han inte anklagad för kätteri trots att han hade, enligt den tidens synsätt, mycket radikala idéer om religion. Han kritiserade ALLA trosinriktningar och ifrågasatte bibelns och Torahns auktoritet. Dessutom trodde han inte på en personlig Gud utan ansåg att Gud fanns i allt. Han blev inte fängslad men utesluten ur den judiska gemenskapen.

Under 1600-talet fick humanismen ny vind i seglen. (Humansim kommer från latinets humanus = mänsklig. D.v.s. människan är något speciellt i skapelsen med rättighet och skyldighet att forma och utveckla sitt liv. Idén om människan egenvärde och värdighet)

Emanuel Swedenborg och Carl von Linné var 2 svenska vetenskapsmän och forskare som levde under den här tiden. Linné forskade mycket inom botanik, växtlivet. Han systematiserade vår flora och gjorde flera forskningsresor i landet. Swedenborg undersökte människokroppen samt gjorde bl.a. ritningar på flygplan och andra mekaniska uppfinningar som blev verkliga långt senare. Han blev mer och mer intresserad av religion och andliga frågor och bröt sig loss från den Svenska kyrkan.

Eftersom naturvetenskapen utvecklades så mycket förändrades världsbilden. Å ena sidan var jorden inte längre universums centrum, utan bara en planet som snurrade runt solen. Å andra sidan var det en triumf att lyckas kartlägga alla dessa naturvetenskapliga principer.

Sekulariseringen som hade påbörjats under renässansen, slog igenom på allvar under 1700-talet medan 1600-talet framstår, om än ytligt, som en ny blomstringsperiod för den kristna tron.  Den romersk-katolska kyrkan genomförde en motoffensiv mot reformationen och detta hade gett kyrkan ny auktoritet. Det 30-åriga kriget uppfattades länge som ett religionskrig, men det som främst låg bakom krigen var maktpolitiska ambitioner. Det som lade den intellektuella grunden till att sekulariseringen tog fart under 1700-talet var den omvälvning som skedde inom naturvetenskapen under 1600-talet.

Beteckningen barocken är, liksom de andra epokbeteckningarna lite vag och inte enhetlig de olika konstarterna emellan. Man skiljer på denna tid både inom de olika konstarterna, men som ett samlat grepp kallar vi det ändå nu för barocken. Epoken fick sitt namn under 1800-talet och man kan säga att det på sätt och vis var en kritisk benämning, då man ansåg att konstidealen var överdrivna, ja ibland nästan groteska. Själva ordet barock lär komma från portugisiskans barocco, som betyder ojämn pärla, men kan även komma från franskans ord baroque, vidundelrig, oregelbunden.

Samhället

Hovkulturen som hade växt fram under renässansen fick allt större betydelse.  Kungarnas makt stärktes på flera håll till envälde. Ludvig XIV påstås ha sagt; "Staten, det är jag". De kungliga enväldena blev känsliga för kritik och man var intolerant mot oliktänkande, därför blev censuren hård. Konst, musik, dans och litteratur var i stor utsträckning inriktade på furstarna och deras behov av statussymboler och underhållning. Den rika adeln stödde i ganska stor utsträckning också kulturlivet. Under den här tiden adlades ibland borgarsöner, dessa kallas ämbetsadel. Denna ämbetsadel och borgerskapet bildade en driftig grupp i samhället. De hade också kulturella intressen, men inte alltid samma som hovet och den gamla s.k. börsadeln. I de här nya grupperna fick de radikala tankar som uppstod under upplysningen större genomslag än i de konservativa kretsarna i hovet.

Även om boktryckarkonsten nu kunde sprida nya tankar och upptäckter inom filosofi och vetenskap var det fortfarande bara en litet välutbildad elit som fick ta del av detta. De flesta människor levde fortfarande sina liv som analfabeter och kvinnors möjlighet till utbildning var fortfarande extremt begränsad.

Intolerans mot oliktänkande var ett utbrett fenomen i hela Europa och många olika grupper blev utsatt för förföljelse t.ex. judar och muslimer. Dessutom spred sig en masshysteri kring förföljelse av s.k. häxor. Tusentals kvinnor, män och även barn avrättades i tron att de antingen var häxor eller hade varit på Blåkulla med häxor. Även här i Sverige skedde detta i stor utsträckning.