sturegymnasietkulturhistoria

•-         Renässans

•-         Sekularisering

•-         Reformationen

•-         Centralperspektivet

•-         Commedia dell'arte

•-         The Globe

•-         Motett

•-         Madrigal

•-         Luta

•-         Virginal

•-         Gamba

•-         Dansmästare

•-         Ballo

•-         Pavane

•-         La volta

Kvinnliga konstnärer

Kvinnliga representanter inom olika kulturområden finns det givetvis även under renässansen, men dessvärre är det mycket svårare att hitta fakta om deras liv och verk än deras samtida manliga kollegor. Samhället tillät oftast inte att kvinnor fick annan utbildning än det som krävdes för att kunna sköta det hushåll som hon förväntades ta hand om, beroende på hennes samhällsstatus. D.v.s. mer välbärgade flickor fick kanske lära sig måla, spela något instrument, sjunga, dansa, brodera etc. för att passa in i de sociala sammanhang hon förväntades hamna i. En flicka från en lägre klass fick lära dig vad som förväntades av henne som t.ex. sy, laga mat, ysta ost och andra hushållssysslor. Det fanns dock vissa kvinnor som gjorde sig kända under sin livstid inom olika konstnärliga genrer, och som faktiskt accepterades av sin samtid men som historieskrivarna inte brytt sig så mycket om.  Här följer ett par exempel.

Francesca Caccini var sångerska, lutenist, poet, kompositör och lärare under den senare delen av renässansen. Hon var under en period den högst betalda tonsättaren vid Medicis hov. Operan, som var en ny konstform som växte fram under sen renässans och tidig barock, intresserade henne och hon skrev flera operor t.e.x. La liberazione di Ruggerio.

Under renässansen fortsatte man att dansa den typ av kedjedans som hade funnits under medeltiden, där alla var med, men pardansen blev allt vanligare. På 1400-talet började dansen vid hoven att skilja sig från den folkliga dansen i byarna. Man rörde sig elegantare och man skulle dansa med noggrannhet och precision. Det gick inte för sig att bara kasta sig in i dansen med gott humör och god vilja utan man måste träna för att kunna göra det bra. Dansen spelade en stor del i sällskapslivet och denna nya betydelse av dansen skapade ett nytt yrke, dansmästarens. Han fick undervisa adelsmän och rika borgarsöner och fick också ansvar för vett, etikett och även fäktning. Det var väldigt noga med umgängesreglerna i de förnäma kretsarna under den här tiden och de första etikettböckerna kom i början av 1500-talet.

Italien kommer de första glimtarna av dansen som yrke vid dansuppvisningar s.k. ballo (som senare blir balett).

Basse danse;  långsam elegant dans (1400-talet)

Pavane; långsam högtidlig dans (1500-talet)

Galliard; livlig dans med hopp och sparkar

Inom musiken finner vi inte någon antikdyrkan eller tillbakablickande på samma sätt som i andra konstarter. Men det som är typiskt och ger en skiljelinje till musiken under medeltiden är flerstämmigheten, som blir mer och mer avancerad och förfinad. Under renässansen flyttades dessutom ledarskapet inom musik från Frankrike till Nederländerna och även Italien.

Körsången var den musikform som utvecklades mest av t.ex. Josquin Desprez och Orlando di Lasso (1532-1594).  De skrev både kyrklig (sakral) och världslig (profan) musik. Mässmusiken hade hög status, liksom under medeltiden.  Motetten blev populär genren inom den sakrala musiken under 1400-talet. Den var 4-stämmig och senare t.o.m. 6-stämmig. Olika stämmor hade olika text. Den profana körsången utvecklades också. Det fanns motetter med världslig text men under 1500-talet blev madrigalen den mest populära körformen. Bland folk i allmänhet var olika vistyper populära, både med sakral och profan text. En av den sakrala musikens viktigaste personer var Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525-1594).

Instrumentalmusikens betydelse växte under renässansen. Man började skriva musik för soloinstrument eller olika ensembler. Och under den här tiden ingick det i "allmänbildningen" att kunna spela ett instrument. Sång och instrumentalmusik var viktiga inslag i familjelivet. I och med att den musikaliska verksamheten ökade, behövdes en mängd olika noter för olika musikaliska sammanhang och tack vare boktryckarkonsten kunde man nu börja trycka även noter. Det första lyckade försöket framställdes 1501 i Venedig.

Instrument som användes under den här tiden var t.ex. luta,  virginal och viola da gamba.

Luta        


Virginal


Viola da gamba

Även England hade under den här tiden ett stort antal framstående kompositörer och man kan säga att detta på sätt och vis var en guldålder för engelsk musik. Bland de kända kompositörerna kan man nämna John Dowland, Thomas Morley och William Byrd.

De gamla dramatyperna; mysteriespel, mirakelspel och farsen, levde kvar under renässansen och var populära. Katolska kyrkan satte sig dock emot att man skojade med religiösa personer när reformationen kom (Martin Luther). De blev de religiösa spelen som skulle stå som förgrund när den nya teatern växte fram.

Scentekniken utvecklades bl.a. tack vare att perspektivet "uppfanns", man fick en sorts "tittskåps-effekt" och i Italien t.ex. täcktes scenen med tygdraperier som gjorde det möjligt för skådespelarna att försvinna från publikens blickfång. 

Men i Italien växte också en ny teaterform fram; Commedia dell'arte. (skådespelare till yrket). Skådespelarna var alltså professionella. De hade stor frihet att improvisera så länge de höll sig till sin rollfigurs allmänna karaktär. Dessa pjäser hade en standarduppsättning roller med typiska karaktärsdrag t.ex.  Pantalone,en tjurig äldre man, ofta köpman som kan vara både rik och fattig. Han är girig men samtidigt slösaktig, talar illa om folk coh vill gärna gräla.  Harlekin (Arlecchino) , som från början var den dumme, fege och ständigt hungrige tjänaren, men som efterhand får lite andra karaktärsdrag med en blandning av list och naivitet, klumpighet och elegans. De förälskade, är alltid tilldragande och unga och de enda som har färdiga repliker och inte får  improvisera. Colombine  en flicka, ofta i tjänst hos Pantalone. Hon är klipsk och ständigt villig att hjäpa de förälskade i deras intriger .

I England lyckades William Shakespeare smälta samman den folkliga och den antikinspirerade teatertraditionen till en stark dramatik med förmåga att tilltala människor från olika samhällsskikt. Hans pjäser framfördes på många olika platser, inte bara i hovmiljö.

Han var själv skådespelare och visste vad publiken ville ha. Han skildrade allt ifrån människan svartaste sidor till ljuvlig kärlek och humor. Förutom pjäser skrev han många sonetter som är 14-radig diktform ofta med dubbeltydigt innehåll.

I London fanns två kända teatrar under hans tid, The Rose och The Globe. Man har byggt upp en kopia av hans gamla teater i London, The Globe, som ligger ungefär på den plats originalet anses ha legat.

 The Globe


http://www.youtube.com/watch?v=xgnInT4x8kA

Donatello verkade i Florens och hans skulpturer präglas av realism. Han tog fasta på renässansens strävan efter realism och dyrkan av antiken. Hans statyer är inte idealiserade, vissa anser ibland att de rentav är fula.

Michelangleo är den som på sätt och vis har fått representera renässansen fulländning. Hans grundutbildning var som skulptör men han var även målare och började faktiskt sin karriär som arkitekt. Han var med och drog upp riktlinjerna för Capitolium i Rom 1538 och han blev chefsarkitekt för Peterskyrkan 1547.

 Michelangelo, David                    Pietà

Det nya i måleriet är bl.a. att människorna framstår som individer av kött och blod, att människorna som avbildas visar olika känslor eller uttryck. Porträttmåleri blir vanligare och ofta avbildade man personerna i profil. Dessutom börjar målningarna få en realistisk landskapsteckning. Man började använda oljefärg vilket gjorde att man kunde arbeta under en längre tid med en målning eftersom man nu fick en färg som torkade långsamt och som man kunde lägga på i tunna eller tjocka lager. Möjligheterna med att få fram detaljer, fler nyanser, ljus och skugga ökade.

Vi uppfattar verkligheten som tredimensionell, men en bild år bunden till två dimensioner. Hur ska man få fram det?  Brunelleschi ( som nämndes tidigare i texten) kom på 1410-talet på, att om man låter alla linjer, som i verkligheten är räta och parallella, stråla samman till en punkt i bilden, flyktpunkten, så får man en illusion av djup. Detta kallas för centralperspektivet. En av de första konstnärer som tillämpade detta var Masaccio.

  
 Masaccio, treenigheten

Florens i Italien blev ett centrum för måleriet. Där fanns en familj som hade mycket stort inflytande, Medici under 1400-talet. Lorenzo di Medici beskyddade många av sin tids största konstnärer t.ex. Sandro Botticelli och

Michelangelo Buonarotti. Botticellis motiv var ofta influerade av den grekiska/romerska mytologin. T.ex. Venus födelse och Våren. 

Ett av Michelangelos mest berömda verk är taket i Sixtinska kapellet som det tog honom ungefär 4 år att måla samt "Den yttersta dagen" även den i Sixtinska palatset.

                                  
Michelangelo. Sixtinska kapellet

En annan framstående italienare var Leonardo da Vinci. Förutom att vara en framstående konstnär var han också naturvetare och ingenjör. Han ritade modeller av an flygmaskin, cykel och u-båt. Han studerade människans anatomi o.s.v. I många avseenden var han långt före sin tid.

Leonard da Vinci , självporträtt          "Den moderna människan proportioner"

Norr om Alperna fanns också flera stora målare. I Nederländerna levde t.ex. Jan van Eyck och Peter Breugel och i Tyskland Albrecht Dürer.

Peter Breugel , ordspråk                                    



                                  
Albrecht Dürer, självporträtt            Händer

Jan van Eyck, Kansler Rollins Madonna

Klädmodet under renässansen har en typisk karaktär och liksom under medeltiden hänger det lite samman med arkitekturen, i det här fallet syns det mest i mannens klädsel. Det ska vara brett och vågrätt.

Modet under den här tiden påverkades också av att penningmarknaden gjorde det möjligt att köpa olika slags tyg; siden, sammet, damast (mönstrat siden- sammet blankt/matt). Man kunde få tyger i rött, orange, grönt, blått o.s.v. och med guld och silvertrådar.

Männens byxor skulle vara åtsittande nedtill så att benens vadmuskler syntes. (Det såg nästan ut som strumpbyxor eller tights). De skulle ha breda axlar med "epåletter" som förstärkte intrycket av just axlarnas bredd. Man skulle ha pluderhosor = pösbyxor och blygdkapsel. Männen hade ofta en flätad hårpiska (cadenette) som hängde fram över axeln.

´
          
Henrik VIII                Robert Dudley

Männens skor hade ofta en bred fot, anknäbb. I t.ex.. Venedig hade vissa av kvinnorna "styltskor" s.k. chopines, som kunde vara extremt höga (de högsta bevarade är ca. 60 cm). För att kunna gå var de tvungna att ha någon att hålla i, (därav, säger vissa, kommer traditionen att herrarna leder damerna till bordet).

Kvinnornas klädsel bestod av kjolar som hängde över ställningar i lager på lager. Dräkten blev som en bur. I början av 1500-talet fick klänningarna en djup urringning, dekolletage, och midjan snörptes åt för att höja bysten. Efter 1520 täcks dekolletaget mer och mer av spets och kragar.

       
Elizabeth I (13 år)        Elizabeth I (vuxen)

Kvinnornas hår täcktes ofta med hättor och man var väldigt frikostig med smink, oftast mindre hälsosamt sådant som kunde sitta på i flera dagar utan att man tvättade bort det. Istället skrapade man bort det värsta och sminkade över med nytt!

Arkitekturen blir under renässansen starkt påverkad av antikens ideal. Den är symmetrisk, grundplanen är exakt geometrisk och detaljer av samma slag är likadant utformade i hela byggnaden. Den har kolonner, kapitäl och reliefer som under antiken. Man börjar bygga mycket slott under den här tiden men stilen användes även i offentliga byggnader.

Brunelleschi, som var en Italiensk arkitekt under tidig renässans "uppfann" centralperspektivet. Han ritade en byggnad som kallas "hittebarnshuset" i Florens som anses vara den första byggnaden i utpräglad renässansstil.

Huset har 2 våningar. Nedervåningen avgränsas av en arkad med kolonner som har halvcirkelformade bågar. En sådan byggnadsdel kallas loggia. På övervåningarna finns ett fönster över varje båges högsta punkt. Det blir som ett slags modultänkande. Varje öppning är en modul.

Michelangelos utformning av Capitolium ser lite annorlunda ut jämfört med "Hittebarnshuset". . Det är också ett tvåvåningshus. Men här är varje modul istället markerad av höga pilastrar "halvpelare" som sträcker sig över bägge våningarna. Varje modulöppning flankeras av två släta kolonner som bär ett rakt överstycke. Övergången till taket markeras med ett stort "utsprång" en kornisch. Detta byggnadsverk banar vägen för nästa epoks arkitektur (barocken).

Fler människor blev nyfikna på att få reda på vad som fanns på andra sidan havet. Många kända upptäcktsresanden levde under den här tiden t.ex.

Marco Polo, Kina  (Kublai Khan).                              Christopher Columbus;  Nordamerika

.

                                                           
Vasco da Gama; Sjövägen till Indien.                     Magellan; Utforskade haven och
                                                                                       var den första att segla jorden runt.

Att jorden var rund visste man sedan länge, men att sätta solen som centrum och inte jorden var mycket kontroversiellt. Det fanns flera vetenskapsmän som hade liknande idéer om detta:

Nikolaus Copernikus, Polen och Johannes Kepler, Tyskland samt (något senare närmare barocken) Galileo  Galilei från Italien.

Uppfinningar

En stor mängd nya uppfinningar började dyka upp. T.ex. mekaniska kvarnar, kakelugnar, glasrutor i fönster, fickuret (tid är pengar), kompassen etc. och en mycket revolutionerande nyhet; boktryckarkonsten (Gutenberg).

Sjöfarten började ta över större delar av handeln. Kompass och sjökort gjorde det lättare för sjöfararna. Hamnstäderna blommade upp t.ex. Sevilla, Bordeaux och Amsterdam. Hansastäderna t.ex. Lübeck var kanske allra vikigast. Hansan var ett förbund av handelsstäder i Nordeuropa där t.ex. Visby ingick. Handelsvägarna till lands blev därmed mindre viktiga. Under medeltiden bestod maten mest av bröd, gröt och öl men efter hand blev det allt vanligare med kött och grönsaker. Då behövde man mer salt och det var en viktig handelsvara. Även efterfrågan på smör steg. Nu började pengar att bli allt vanligare som betalningsmedel. Eftersom det fanns en hel del olika myntslag i Europa blev detta början på en allt livligare bankverksamhet.

Reformationen

Samhället började å ena sidan sekulariseras, men även inom den kristna världen sökte vissa personer förändringar. Martin Luther t.ex. ville protestera mot en del bruk inom kyrkan som han ansåg olämpligt, t.ex. avlatsbrev och att man använde latin när man predikade. Det var han som lade grunden för det som idag kallas den protestantiska kyrkan som bl.a. Gustaf Wasa medverkade till att införa i Sverige.

de till att införa i Sverige.

Renässansen kallar man den period i vår historia som sträcker sig ungefär från början av 1300-talet till slutet av 1600-talet. Tidsangivelsen är lite "luddig" eftersom det beror på vilken konstinriktning man talar om och beroende på VAR i Europa man befinner sig. Det skiljer sig t.ex. mellan musik och måleri och givetvis mellan t.ex. Italien och Sverige.

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa av en katastrof. Pesten, eller digerdöden som den också kallas. Ungefär en tredjedel av befolkningen dog och det tog över 100 år för städerna att nå den folkmängd som de haft före 1350.

Det har länge påståtts att kulturen efter en lång nedgång under medeltiden fick en nystart efter pestepidemin, att italienska konstnärer under den här tiden "upptäckte" den antika världens ideal och konstverk. Ordet renässans betyder pånyttfödelse/återfödelse, och i det här fallet har man syftat på att man under den här historiska epoken "återupptäckte" antikens ideal. En ny människotyp växte fram, den allsidiga och mångkunniga renässansmänniskan, som eftersträvade att utveckla alla sina talanger så långt som möjligt obunden av gamla normer, däribland de kristna. Men nu, efter ca.140 års forskning kring renässansen vet vi att detta inte stämmer helt. Antiken återupptäcktes aldrig, eftersom den inte hade glömts. När man började bygga kyrkor på 1000-talet t.ex. hade man den romerska arkitekturen som förebild med det äkta valvet. Trots detta kallas denna historiska epok ändå för renässansen.

Från mitten av 1400-talet började ekonomin blomstra igen och med den även kulturlivet. Det ekonomiska uppsvinget bidrog till att kungamakten stärktes i flera av Europas stater. Skatter gick till kungarna som betalade soldater och ämbetsmän.

Kungarna ville demonstrera sin makt och gjorde så bl.a. genom att bygga slott, han måste ju bo ståndsmässigt, avbildas på målningar så att hans porträtt fanns överallt i riket. Han måste hyllas i dikter och på stora fester med musik och dans. De kungliga hoven blev kulturcentrum under denna epok. Adelssläkter ville också visa sin samhällsposition och gjorde det bl.a. genom att stödja författare och konstnärer.

Man ska alltså tänka på att även om ordet renässans betyder pånyttfödelse, så var det kanske inte riktigt så det var. Det är en efterkonstruktion. Däremot började man tvivla på att allt i bibeln var sant. Ja, man frågade sig om det överhuvudtaget fanns några absoluta sanningar? Tänk om Gud inte fanns...och tänk om man själv hade ansvar för sitt liv....! Detta är början på det som kallas att Europa gick mot "ett mer sekulariserat samhälle". Sekularisering kommer av ordet saeculum, latin som betyder tidsålder, vårt lånord för sekel. I den kristna senantiken betydde det ungefär "den här världen", d.v.s. en motsats till Guds värld. På det sättet har ordet fått den betydelse det har idag: det världsliga. Men fortfarande spelade kyrkan en stor roll i kulturlivet även om inflytandet började minska något. Samhället börjar alltså långsamt att sekulariseras under renässansen och en ny världsbild börjar ta form.

Ny människosyn = individualism / humanism. D.v.s. idén om människans värdighet och egenvärde. Att varje människa har rätt och skyldighet att forma sitt liv och utveckla sin mänsklighet.

Ny livsinställning =  linjärt tänkande

Ny natursyn =  naturlagar, universum

Ny vetenskap =  man ville söka kunskap genom experiment för att ta reda på hur något verkligen fungerade. De första empiriska experimenten ( att pröva något flera gånger)

Även om människosynen sakta började förändras var det en lång väg kvar mot något som kan liknas lika värde för alla människor. Stora sociala skillnader rådde och kvinnornas position var svag. En kvinnas främsta uppgift var att sköta hemmet, vara en maka och mor. Det var männen som hade möjligheten att "självförverkliga" sig, de män som tillhörde samhällets elit vill säga. Utbildning för kvinnor var extremt ovanligt och man ansåg att en kvinna med utbildning lätt kunde bli för självständig och besvärlig och detta i sin tur kunde minska hennes chanser på äktenskapsmarknaden. Och det var verkligen en "marknad". Äktenskap var arrangerade av föräldrar och det främsta syftet var makt och pengar i synnerhet om man tillhörde de högre samhällsklasserna.